Visfestivalen i Västervik är mysig. Man sitter inkurad i en filt med ett vinglas i handen och gott att äta i knäet. Hör vackra visor från scenen och är omgiven av glada människor som sjunger.
Och man sjunger själv. Och det är kallt. Men det är bara som det ska. Och härligt.
Förra året var Pernilla Andersson och Emil Jensen där.
De var båda underbara.
I år kommer Niklas Strömstedt, och då sitter jag garanterat där igen. Under filten och bara trivs!
3 kommentarer:
Den där bruden som sitter där men vin i kroppen och massa kärlek till pernilla,får hon följa med i år??
Det där missade man ju sist och det verkar bli miss i år igen tyvärr...
Man hoppas ju det.. :)
Skicka en kommentar