Lävägg och sockerkaka

Idag var vi i Tallkotta. De har avverkat runt stugan nu i vinter. Jag älskar ju skogen och blir illa berörd av kalhyggen, en känsla jag nog delar med många, men måste ändå säga att detta kalhygge inte bara är dåligt. Min alldeles egoistiska inställning alltså, men plötsligt har jag både sol och havsutsikt. Och jag älskar ju båda nästan lika mycket som skogen.
I vilket fall var vi där idag, jag, Tiger och S. Meningen var att vi skulle grilla korv och njuta i solen, men detta majväder är ju lite som det är, så det blev snarare mer hopkrupet fika mot en vägg i lä. Tallkotta är alltid Tallkotta dock, S alltid S och Tiger alltid Tiger, så det var mysigt ändå. En bra dag, och som alltid med S, alldeles för snabbt förbi. Kram.

Söndag kväll

Jobbhelg är som det är, men nu är den över och framför mig ligger en hel ledig vecka. Jag fantiserar om att åka till ett varmt och soligt ställe, få ljus på mig och fylla på lite i må-bra-förråden. Det blir dock ingen resa till värme och sol, så jag tittar på bilder från stugan i somras och drömmer mig dit istället..

Dagmar

Var ut till stugan idag för att se vad stormen ställt till med. Lycklig är jag över att stugan står kvar hel och fin, men längre upp på tomten är det lite att ta hand om... blir en ny erfarenhet.

Militärt övningsområde och skitfrisyr

Ja vad ska man säga om mina bloggambitioner.. de har lite hamnat i bakvattnet. Inte för att det inte händer något, snarare händer det ganska mycket. Jag har klippt av mig håret och tycker det är skit, längtar tills det växer ut igen. Det börjar bli höst, och pappa och jag har satt upp hängrännor i tallkotta. Jag har även bytt panel på baksidan och målat om.

Idag är det en vacker höstdag med blå himmel och bitande vindar. Jag ligger nerbäddad i soffan i juniskär, lyssnar på Cash sista skiva och blir lite melankolisk. Den är sorlig men fin. "For the good times" får mig att vilja gråta varje gång.

Jag har varit i fjällen i dalarna i sommar. Vandrat och vandrat, fikat och hört en björn i skogen. Ett konstig visslande ljud inifrån träden, det kunde inte vara något annat. Det mest tragiska med platsen vi var på, är att den också är ett militärt övningsområde. Känns fullständigt bisarrt när man är där i vackra björkskogar, hoppar på myrens mossiga tuvor och dricker ur bäcken. Militären får lov till nästan vad som helst verkar det som.

Grönsakerna

Så här såg förresten planteringarna ut i fredags. Jag har ruccola för ett bra tag framöver. Måste äta flitigare.

Bakåtdag

Tänkte mig en dag i bilder, fast i omvänd ordning. Inget konstnärligt grepp, utan bara att jag fortfarande inte lärt mig lägga in bilder i bloggen. Men kanske ändå lite avantgarde, tid är relativt och allt det där. Nåja vi börjar.

Åt nyss blodpudding till sen middag. En av mina favoriter för övrigt, som jag köpte på Bergsgatan.

Tillsammans med musli. Erkänner lätt att förpackningen gjorde sitt för mitt val.

Linn och jag avslutade en ganska lång, riktigt härlig sommarpromenad just där på Bergsgatan. Linn bjöd för övrigt på glass under promenaden. Jag har det så bra jag.

Innan promenaden hade jag köpt mig en ny klänning på Myrorna. Ny för mig alltså. Extremt långa armar.

Jag hade cyklat dit.

Med magen full av körsbär.

Som jag åt i min favorithammock. Lyssnade på sommarpratarna gjorde jag också, och stickade.

Första dagen på semestern ger mersmak...!

Uppdatering drivbänken

Det händer saker i grönviken minsann...! Både myntan och ruccolan smakar redan gott. Persiljan är inte riktigt där än, men vaxbönorna kommer nog hinna växa på sig de också. Det trodde jag inte om mig själv.

Härligt med sommar

Jag har pysslat en del i stugan i helgen. Min planteringslåda har fått både jord, frön och mynta i sig.

Pelargoner står på lite olika ställen.

Bordet har fått både blomma och lykta. Dessutom lyckades jag och far sätta ihop hammocken.

Tror jag har hittat min favoritplats.

Tallkottatid

Äntligen är det tallkottatid igen! Jag njuter så när jag får vara i stugan och pyssla på. Idag satt jag en bra stund i solen, åt lunch och läste Hänt Extra (man måste unna sig lite ytligheter emellanåt :)). Sedan byggde jag mig en planteringsbänk. I bunken tänkte jag sätta någon krydda och färgglad blomma, och i själva bänken tänkte jag mig vaxbönor och ruccola. Jag är ute i sista stund, efter sista stund kanske till och med, men hoppas att det ska kunna ta sig ändå. Imorgon eller i övermorgon fyller jag på jord och sår... Lovar uppdatering!

Min lilla kamin

Idag har jag beställt en liten kamin. En sådan som ni ser på bilden faktiskt. Den behövs redan nu, men kommer verkligen till användning i vinter. Jag längtar verkligen tills den kommer. Då finns det ingen hejd på myset. Men jag får ge mig till tåls en månad lite drygt. Hur nu det ska gå.

I ett hus vid skogens slut

Jag bor i min lilla stuga nu. Den är 20 kvadrat stor och ligger i skogsbrynet. Jag har inga grannar nära, utan de närmsta är några hundra meter härifrån. Mellan mig och dem ligger en väg och skog. Mörk tät skog. Jag har hört att det finns björnar här i skogen. Att en man hittat ett ide men inte velat berätta var det ligger av oro för att folk ska bli rädda. Man kan bli lite rädd eftersom det är en ö vi befinner oss på. Finns det björn så är de ganska nära och försvinner ingenstans. Men det var inte björnarna jag skulle prata om, även fast jag tänker på dem en del.

Jag ville berätta något om livet i stugan. Det är inte alltid jätteskoj att vara här själv. När jag står och försöker fixa ett tak som jag inte vet hur det ska se ut, åker med byggskrot på tippen eller sopar musbajs, då är stuglivet kanske inte som roligast. Men andra stunder är det underbart.

De stunderna är lite mer otippade, men jag hade en sådan ikväll när jag tvättade håret. Med huvudet nerböjt i tvättfatet lyssnade jag på "Da Capo" och tittade på det tända värmeljuset, när det plötsligt slog mig vad härligt det var. Jag var så varmt avslappnad och så otroligt här och nu.

Jag har en stuga vid skogen och behöver varken yoga eller mindfullness.

Livet i en stuga

Jag har inte slutat blogga! Fast det känns så ibland. Särskilt när man står i fars gamla flanellskjorta och målar, funderar över hur man ska driva ut mössen ur stugan och få myrorna att byta vägsträckning. Sådana dagar är bloggen inte som mest närvarande. Och de dagarna har varit många den senaste tiden.

Stugan börjar i alla fall äntligen ta form. UTAN hussvamp. Det var verkligen ett glädjebesked jag fick av Anticimex. Nu är jag i gång med att göra i ordning en vägg i sovrummet, men jag ska inte tråka ut er med en lång renoveringsbeskrivning (även fast jag har god lust och inte kan hålla mig från att lägga ut en bild på den halvfärdiga väggen).

Men ni, är det verkligen så att sommaren håller på att bli höst? Jag kan inte tro det. Fast det var ganska tydligt imorse när jag drack mitt morgonkaffe bredvid storgranen att luften hade förändrats, köper jag det inte riktigt. Jag har ju fortfarande inte ätit min sommarranson dajmstrut! Och jag har definitivt inte haft sommarklänningen så mycket som jag hade tänkt. Det här går inte. Jag måste lägga på en rem.

Lite skryt unnar jag mig

Man kan vara stolt över olika saker. Det är bra det. För man mår allt bra av att känna lite stolthet. Just nu är jag stolt över ett ganska rangligt och ganska fult bord. Just för att jag har snickrat det själv! Av rivningsvirke. Som bordsskiva la jag en bit gammal takplåt (som är snygg dessutom, tycker jag). Vid bordet ska jag stå när jag diskar alla mina små koppar och så.

Fikabesök

Det som snurrar i mitt huvud just nu är "åh vilken hög med bräder" "såga såga såga" "var är hammaren?" "herregud jag måste dricka kaffe" "jag tycker om dig tall, men måste du tappa alla kottar mitt framför stuganl?" "hua vilken tråkig sommarpratare.." osv. Det märks kanske att jag har ganska mycket egentid. Och att det mesta kretsar kring mig och det som bokstavligt finns allra närmast. I sådana stunder blir man extra glad av fikabesök! Som jag fick igår.

Godnatt!

Jag avslutade dagens arbete med ett kvällsdopp klockan tio. Nu sitter jag med kaffe och messmörsmacka i en mörk trädgård vid en tyst skog. Inifrån stugan hör jag "karlavagnen" och sängen väntar så otroligt välkomnande på mig. Natti!

Att vara smart

Den kanske inte ser så stor ut den här högen. Men den som, liksom jag, sågar för hand förstår att den är det. I alla fall i tid mätt. För jag har stått och sågat mest hela dagen. Med avbrott för promenad, bad och fika då såklart. Genom att såga upp det här virket till ved, som är avfall efter takbyte och rensning inomhus, har jag inte bara fått ved så det räcker och blir över. Jag har även;

• återanvänt istället för att slänga i soporna
• ordnat så jag slipper åka en massa gånger på tippen
• fått en ordenlig stund i solen och solbränna
• räddat miljoner myror från ett hemlöst liv på soptippen
• tränat armar, rygg och bröst motsvarande ett jättelångt pass på gymmet (dit jag ändå aldrig går). Jag tog faktiskt en bild för att visa musklerna när de var som störst, direkt efter sågningen. Tyvärr var de inte så stora som jag trodde. Haha det riktigt syns hur stolt och kaxig jag är över dem. Jaja. Men ändå.

Uppföljning

Natten gick bra! Med tända ljus och påslagen radio kände jag mig trygg :)

Följ min blogg med bloglovin

Inga spökerier

Jag hade egentligen planerat ett "min-dag-i-bilder-inlägg", men nätet här i stugan är inte riktigt stabilt, så det är inte läge att lägga över många bilder. Synd dock. För bland bilderna fanns både akrobatikuppvisning, ninjatrick med trästock och havsbad. Jag får ta igen det en annan gång i stället. På bilden som fick komma med ser ni fönstret vid min säng. Jag sover här i stugan för första gången i natt. Och det är inte helt utan spänning. Å vad jag hoppas jag får sova. Inga spökerier i natt kära tidigare stugägare! Och helst inga möss på taket. Tack.

Ingen sorkfeber här inte

Förresten så fick jag aldrig sorkfeber!

Ni ser ju själv hur frisk och kry jag är :)

Med Clabbe som soundtrack

"Snart ska jag avslöja för er vilken låt jag kom att tänka på när jag hörde den" sa Clabbe i sitt lördags-musik-program i P4.

Jag tyckte det var roligt sagt, där jag stod i stugan och målade. Låten han kom att tänka på minns jag inte, men dansant var den helt säkert. Det är ett väldigt roligt radioprogram det där. I början känns det väldigt konstigt (skrattretande rentav) att höra hans speciella DJ:ande och all dansmusik, men när man väl vant sig är det kul. Man kan nästan tro, om man blundar och lever sig in i det man hör, att man är på disco för sisådär 15 år sedan. Men jag var inte på disco. Jag stod och målade väggarna i stugan och njöt av hur fint det blev. När jag sedan rengjort gjutgärnsspisen som inte används och ställt en liten lampa på den tillsammans med en samling frukter, njöt jag ännu mer. Sommaren har bara börjat men är redan fulländad.