lördag 31 oktober 2009

Fynd?












Jag gjorde fynd igår. Tänkte jag skulle ta en snabb sväng på Kupan, du vet Röda Korsets second hand. Var inne i högst tio minuter, spenderade 40 kr och kom ut med två paket. Det första ganska tungt och det andra ganska stort.
Vad tycker du om mina nya gamla saker? Ärligt, jag tål det :)

torsdag 29 oktober 2009

Trött

Natten gick över förväntan bra. Blev aldrig så farligt trött. Nu är jag det däremot. Ordentligt. Fästmannen står och gör smörgåsar. Vi ska ta oss en kvällsfika och titta på "Welcome to the jungle". Jag skulle tro att jag somnar ungefär direkt efter sista tuggan.

Bäst idag har varit fikabesök under kvällen. Tack fina ni!

Orkar inte skriva mer. Både huvud och fingrar är väcka.

Norska små fiskebyar

Nog är det lite hängande ögonlock över denna natt. Dock har det ännu inte blivit olidligt, men jag kan föreställa mig att det blir värre framåt småtimmarna.
Just nu håller jag mig vaken med te, norgepyssel, mycket meningslöst men en del meningsfullt surfande samt Åsa Larsson. Hittade en av hennes böcker här i bokhyllan, och blev glad. Den bok jag har läst med henne, Svart stig, är absolut en av det bättre böcker jag läst. Den kan jag tipsa dig om, om du vill ha spännande läsning.

Käre fästman ringde för ett par timmar sedan. Det var trevligt för mig att prata med honom en stund. Sedan patienterna gick och la sig har jag annars inte sagt många ord. Mina arbetskamrater är inte precis några pratkvarnar.. Det har ju sina både för- och nackdelar :)

Nej, jag tror jag ska ta och surfa in på någon trevlig lättsam sida. Titta på fjordar och norska små fiskebyar kanske.

Natti

onsdag 28 oktober 2009

Tre bra saker och en väldigt hemsk

Idag har tre bra saker hänt (fler egentligen, men tre som jag berättar här).

-min lägenhet är utlagd på hemnet av min nya mäklare

-ansökan om autorisasjon är skickad

-jag har hittat sidan godstart.se

Jag tycker jag ska känna mig nöjd med dagens bedrifter. Nu återstår bara en natts jobb. Känns som att efter den här starten, kommer natten bli svårövervinnerligt effektiv. Eller så går luften ur mig ungefär halvvägs, så jag sitter där med hängande ögonlock och bara önskar att jag sovit idag, istället för att hållit på en massa. Förmodligen blir det så.

Imorse tränade jag. Vanligtvis brukar jag stå på trampmaskin i tio minuter, för att värma upp lite. Idag stod jag där i trettio. Fastnade framför ett otroligt starkt program.
Det var förmiddagsprogrammet med Malou. De pratade om en bok, som även gjorts film av, som handlade om en kvinna som blev stenad för att hon påstods ha varit otrogen sin man. Jag grät nästan, så hemskt var det. En kvinna, jag tror hon heter Zinat (hon som är gift med Di Leva), berättade om när hon sett en kvinna blivit stenad, och lite om varför hon flytt Iran.
Människor stenas flera gånger varje dag i världen. Det är väldigt svårt att förstå.

godstart.se

Nu har jag just tryckt i mig två bamsemackor, eller grette macker, som M säger på sin norska. En tacomacka à la Johanna och en äggmacka. Ligger gott i magen. Men det var inte det jag ville säga. Jag vill berätta att jag hittat ännu en bra sida.

godstart.se

Upplägget liknar det för "ettklickförskogen". Pengar samlas in till välgörenhet genom annonsintäkter, som ökar av att folk går in på sidan. Godstart.se är tänkt att användas som startsida, och har flera bra funktioner.
Gå in och titta!

tisdag 27 oktober 2009

Autorisasjon

Nu förstår ni, börjar det äntligen hända saker. Här ovan är mitt söknadsschema för autorisasjon. Det är en blankett helt enkelt. Imorgon postas den med förhoppningen att jag ganska snart har autorisasjon för att jobba som sykepleie i norge. Visst är det kul! Jag är ganska upprymd. Inte sådär urupprymd, så man känner att det nästan blir för mycket. Lite lagom upprymd, skönt förväntansfull kan man säga.

Det var en bra idé att vila. Låg inte så lång stund, sedan gick jag och fästmannen på promenad och handlade lite middagsmat. Det blev blodpudding för mig idag. Har inte ätit det på flera år, men faktiskt så var det riktigt okej. Ganska gott.

Nu vet jag inte vad jag ska ta för händerna. Känner mig rastlös, men samtidigt trött. Vad gör man i det läget? Jag har inte bättre fantasi än att jag tänker på att möjligen ta ännu en promenad. I så fall får det bli en kort sväng. Vi får se.

Vila

Å vad jag skulle vilja sova en stund nu. Gå och lägga mig på gästsängen och bara VILA! Jag får riktigt streta emot för att inte vekna... Kanske det vore bra att sova en liten korting ändå, så blir jag på bättre humör efter...Tror jag gör så.

Innan jag vilar måste jag påminna er

-Gå in på ettklickforskogen.se!

JDI!

måndag 26 oktober 2009

Födelsedag


Idag är det M:s födelsedag. Jag har stått i som sjutton. Ordnat frukost, bakat tårta och lagat middag.
Jag har även hunnit med två besök hos Notarius Publicus. En människa och tjänst jag inte visste fanns för en vecka sedan, men som hjälpt oss en bra bit på vägen med äventyret. Har ju inte berättat om det än, men det kommer, jag lovar. Måste bara ordna lite mer innan det känns klart för offentliggörande.

Födelsedag är mysigt, nästan mer när det är någon annans än min. Jag trivs med att ordna lite extra. Tror jag har det i generna.
Nu ska vi snart slå oss ner vid bordet där oljelampan brinner, finglasen står framme och lax med romsås och potatis väntar på att smakas.

söndag 25 oktober 2009

Bra söndag

Jag känner mig glad. Det var väldigt mysigt att träffa bror och svägerska. Önskar vi kunde ligga i er soffa, prata och lyssna på musik tillsammans oftare. Och ni ska veta att jag längtar till bästa månaden januari.

Käre fästman sitter och spelar. Jag sitter på golvet bredvid och skriver. Vi har det mysigt. Idag fick jag ur mig lite frustration angående detta spelande, när jag lierade mig med svägerska. Nu känner jag ingen irritation.
Det är ju perfekt egentligen att jag kan sitta och greja för mig själv, han kan sitta och spela, och vi är ändå tillsammans. Det är även nyttigt för mig att öva min förståelse för andra ( läs den jag lever med). Ibland har jag nog lite svårt att se saker ur käre fästmans perspektiv.
Det är inte så kärleksfullt.

Hoppas ni alla har varit in på ettklickforskogen.se och klickat. Och att ni gör det varje dag! Tänk att man som fattig sjuksköterska kan vara med och finansiera en hel skog. Den chansen missar inte jag.

ettklickforskogen.se

Det blev lite tidigt idag. Hade inte ordning på huruvida min mobil bytte tid automatiskt, så jag klev upp en timme tidigare än planerat. Nu känns det dock jätteskönt att jag gjorde det, kan pyssla på lite och ta det lugnt, så jag är inte ledsen över min förlorade timme i sängen.

Idag ska jag åka till bror och svägerska! Trevligt trevligt. Lite gruvsamt med bilresan, men bra radio och fint utanför fönstret kan nog distrahera mig.

Igår upptäckte jag en ny sida. Hörde för något år sedan talas om några tjejer som startat insamling för att köpa skog, i syfte att skydda och bevara den.
Igår äntligen sökte jag min in på deras sida.
Deras idé är jättesmart. De säljer annonser till företag som syns när man klickat på en knapp, och pengarna från försäljningen går till att köpa skog. Ju fler människor som klickar, desto mer pengar samlas in. Dessutom kostar det inte någonting för den som klickar. Företaget som köpt annonsen betalar.
De har redan köpt två skogar och insamling pågår till en tredje.

Gå in på sidan och klicka!
www.ettklickforskogen.se

lördag 24 oktober 2009

Höst utanför mitt fönster

Kedjebrev

Hihi ja precis Mathilda, vad har spelen som inte vi har? Det är nog så att vi inte ska ta det här personligt. Killarna kanske behöver koppla bort sig från oss ibland bara :)

Jag låg och tänkte på en sak igår innan jag somnade. Kedjebrev tänkte jag på. Finns de nuförtiden? När man var liten kom de titt som tätt. Ena gången skulle man skicka suddgummin till den överst på listan, andra gången godis. Idén är ju egentligen inte så dålig. Synd bara att man skulle drabbas av hundra års olycklig kärlek eller annat otrevligt, om man bröt kedjan. Det är nog ungefär där kedjebreven styper. De blir på något vis svåra att ta på allvar. Nog talat om det känner jag, men den som känner någon ungdom får gärna svara på frågan om kedjebrev fortfarande finns :)

fredag 23 oktober 2009

Mr Warhero

Det här med tv-spel hör ni. Jag förstår dem inte. Vad är det, berätta ni som vet, som är så lockande med att leka krig, spela fotboll, klättra i daggmaskar etc med en handkontroll och en tv? Jag menar inte att klanka på dem som faktiskt begriper sig på. I så fall bara lite.
Men det är uppriktigt menat att jag INTE FÖRSTÅR. Och det faktum att jag inte gör det, leder till att jag emellanåt får mindre bryt av alla ".. han skjuter på mål men bollen går utanför", "we´re going in", "go! go! go!". Lite bildligt kanske, men ni som är i samma sits som jag förstår. Vill bara säga att ibland, ibland blir det lite jobbigt. Återigen, jag vill inte gnälla. Bara lite, kanske.

Om jag istället ska prata om något lite mer positivt, kan jag berätta att vi har haft en riktig fredagkväll. Så som man tänker sig att den ska vara. Ursprunglig på något mysko vis. Tacos, lösgodis, Skavlan och Idol. Ja ni hör ju själva. Urtypen.

Nu ska jag försöka locka med mig Mr Warhero till sänghalmen.

onsdag 21 oktober 2009

Tupplur

Sjukt..? Jag förstår ingenting. Förklara gärna vad du menar. Det är väl bror som är i farten antar jag. Låter lite så.
Lina! Du är snäll du, som säger att tyget blev fint. Du är nog den enda, förutom jag då förstås :) Fästmannen tycker till och med att det vore bättre om väggen var tom, men det håller jag ju inte alls med om.

Det har varit fullt upp här hemma ett par dagar. Har ordnat med en massa papper och styrt inför framtiden. Idag har jag i och för sig även sovit i en och en halv timme på eftermiddagen, men det behövde jag verkligen. Eller ja, behövde och behövde, jag tyckte det var väldigt skönt. Men om jag egentligen behövde det är tveksamt. Det var nog snarare att vad jag behövde var lite luft och kanske röra på mig. Men ni vet väl hur det är, ibland är det ju så otroligt skönt att ta en tupplur.

Mycket nu

Jag har inte glömt min blogg, eller struntat i den. Har bara lite mycket att stå i. 
Återvänder ikväll och berättar. Hej så länge!

måndag 19 oktober 2009

MMS till S

Fick energi efter promenaden och började styra med ett tyg, som jag köpte igår i Linköping. Tanken var att det skulle pryda de vita väggarna i vardagsrummet. Det blev inte så. Taket är inte så högt, och sofforna går en bit upp på väggen (som soffor så ofta gör :)). 
Tyget hamnade i köket istället. Det blev inte klockrent, men inte sämre än innan heller. Dessutom tycker jag att tyget är rätt läckert. 

Promenad

Återigen har rörelse räddat. Jag och killen var ut på promenad runt hamnen och ut mot Gränsö. Inte många båtar kvar nu och få människor ute. Det är tydligt vart vi är på väg.
Det var jättehärligt. Vi pratade om framtiden och gjorde upp små planer. Känns hoppfullt.
Ja ni, vilken skillnad en promenad kan göra. Det är nästan otroligt.

Inte den bästa av dagar

Det är inte min bästa dag idag. Saker har hänt som har rört upp jobbiga känslor och tankar. Tråkigt att det på något vis alltid ska bli så. Ena dagen är allt så bra som det kan bli, för att strax därefter vända till det motsatta. Nu är det inte riktigt så illa som motsatsen till så bra som det kan bli. Men inte är det alla tiders. 
Det har inte med fästmannen att göra, om det nu är någon som misstänker det, utan det handlar om helt andra saker.

För att prata om något annat har jag varit ledig även idag, och fått mycket gjort. Bytt mäklare bl a. Har förhoppningar att det hjälper mig sälja den förbaskade. Min underbara lägenhet hänger som ett tungt, mörkt moln över mig. Jag bara önskar att den kan gå vidare.

Illamåendet från igår har gett med sig något. Igår kunde jag knappt äta på hela dagen. Så har det inte varit idag, och det känns skönt. Jag blir väldigt starkt påverkad av att inte få i mig tillräckligt med energi (lågt blodsocker är en av de absolut värsta banditerna), så det i sig är inte det bästa för min form.

Kanske jag ska komma ihåg vad som är klokt i en situation som denna, och bege mig ut på promenad. Få saker är så bra för humöret, som motion.

fredag 16 oktober 2009

Får inte bli sjuk

Så är man trettio. Känns skönt på något vis att ha det överstökat. 
Tack till tjejen på systemet idag som frågade efter leg! Du tog den sista udden av ångesten.

Jag har ont i huvudet fortfarande. Bara det inte betyder att jag kommer bli sjuk. Min käre fästman har ordnat överraskning imorgon. Packa baddräkt och pass, sa han, så åker vi vid halv elva på förmiddagen. Visst är det spännande! Och romantiskt något otroligt. 
Jag får inte får inte får inte bli sjuk en sån dag! Då blir jag ledsen på riktigt.

Mål

När man jobbar natt, som jag ju gör denna vecka, har man ibland mycket tid över för funderingar. I natt är en sån natt. Jag sitter och grunnar på lite allt möjligt.
Har i mina tankevarv kommit fram till en bra grej, nämligen att det kanske skulle hjälpa mig om jag blev bättre på att att formulera mina mål. Kanske jag kommer lite längre lite snabbare. Det borde jag ju faktiskt göra.
Jag har några olika mål, men det som känns mest akut och ligger högst på listan just nu är:

- att sälja min lägenhet!

Jag skulle kunna skriva min % *#^/! lägenhet (svordomar), för det gör mig så stressad, irriterad och arg att den inte är såld än. Men det känns destruktivt, och målformuleringar ska inte vara destruktiva.
Mål nummer ett alltså. Jag rapporterar när det är uppnått.

Bror

Hej ni
Ångesten har lagt sig något litegrann. Egentligen har väl inget hänt sedan gårdagen, men på något vis har insikten om min stundande ålder sjunkit in, och med det är ångesten försvunnen och glädjen lite större. Det känns till och med lite roligt att jag ska fylla år. Betoningen på lite.

Dagen har annars gått i sömnens tecken. Sov, åt pannkakor, promenerade, läste, sov, gick till jobbet. Min dag i den korta beskrivningen.
Blev efter dagens andra sömn väckt av min käre bror, som ringde. Om jag ärligt ska säga brukar jag sällan svara i telefonen om den väcker mig. Tycker det är jobbigt och känner att jag inte är mitt mest alerta och pratsamma jag. Men när bror ringer är det annat, då blir jag så glad.

Jag känner mig lite hängig i natt. Ont i huvudet och ont i halsen.
Stackars mig, nästan sjuk och trettio år.
Hej så länge och krya på mig.

torsdag 15 oktober 2009

Toppen toppen

Ja ni, nattjobb igen. Lugn avdelning och trevliga arbetskamrater. Mitt jobb just nu är inte så krävande, så jag tar tillfället i akt och skriver en stund.

Jag är lite på spänn.
Det är så här förstår ni, att om några dagar fyller jag år. Jag fyller jämnt till och med. Tidigare i mitt liv brukade det vara en trevlig dag, men nu känns den lite jobbig.
Jag vill inte att födelsedagen ska komma! Helst vill jag inte bli äldre alls.
Jag förvånar mig själv med att verkligen vara uppriktig, när jag säger att jag inte vill bli uppvaktad. Trodde inte det skulle hända mig. Det är konstigt.
Men jag är inte optimist för inte. När dagen väl är här känns det säkert toppen toppen. Nu är jag skeptisk, men det wer sig.
Fasen, lite nojja ska man väl ha inför det stora trettio! Eller?

onsdag 14 oktober 2009

Lite klokt

Jag höll på här hemma, diskade, slamrade med porslin, såg allt stök, väskor i hallen, och bara blev så otroligt irriterad. Ni vet så där, när man inte förstår var alla känslor kommer ifrån, man tycker inte de är befogade, men de är där och försvinner inte för att man försöker tänka logiskt eller se saker i perspektiv. 
Då, i mitt ilskanutanpåkroppen-tillstånd, tog jag beslutet att gå och träna. 
Och här sitter jag nu. Trött, men glad. Lugn inuti. Ville bara säga det, att ibland är jag lite klok.

Den förlorade brätan

Ni ser väl potentialen?

tisdag 13 oktober 2009

Det man inte har i huvudet

Ja det där med brädan på tåget är en ganska lång berättelse. Den skulle så småningom användas som jackhängare, och kom ursprungligen från min farmor. Bar brädan hela dagen, på banken, på stan, på tågstationer och på tåg. Sedan glömde jag den. Jag har inte huvudet med mig ibland.

Lina! Jag är så glad att du finns också. Du är min räddningsplanka (ni ser väl den smidiga övergången) här nere. Klart det är okej att du länkar till mig. Ser det som en ära ju.

Fästmannen kom hem till slut. Faktiskt inte så sent som jag förväntade mig. Vi hann med lite av varje och avslutade kvällen med "Flickan som lekte med elden". Den var bra. Mindre bra var att jag återigen inte hade huvudet med mig, och hade slarvat bort våra gratisbiljetter. Det man inte har i huvudet, får man ha i plånboken.

Nu ska jag avsluta min tisdag, borsta tänderna och krypa ner i vår trånga säng. 

Kantarellpaj

Kommer just från en trevlig lunch med min nyaste vän. Vi åt god kantarellpaj och diskuterade viktiga ting. Känner mig några hekto lättare nu än innan.
Gick sedan hem från L för jag tänkte hinna träffa fästmannen. och kanske hitta på något på vår gemensamma lediga dag. Dock hade han hunnit åka iväg långt, ut på landet, så det blev att göra något på egen hand. 
Det som ligger närmast är att städa, så det är väl inte mycket annat att göra. Visst riktigt hörs det hur inspirerad jag är. Ett ärende först bara...

Jo förresten, Linn; En bräta är en bräda. Ingen logik men så är det.

måndag 12 oktober 2009

Den mintgröna brätan

Jag glömde berätta en viktig sak som hände under gårdagen, nämligen att jag träffade min gamla katt Molli. Hon var nummer ett i mitt liv i några år, och det var väldigt jobbigt när jag var tvungen att lämna bort henne. Jag grät och grät och grät. Att träffa henne igår kändes lite jobbigt, för hon är fortfarande samma lilla kisse som vi tog med oss hem i en korg. Dock tror jag inte det är möjligt för en katt att ha ett bättre hem än Mollis, så det var bara riktigt att hon fick flytta.

Dagen idag har varit både händelserik och inte. På eftermiddagen gick tåget tillbaka från Sundsvall, men innan dess hann pappa och jag ordna med lite ärenden, och jag fick glädjen att träffa min underbara guddotter och hennes fina mamma. Det var så mysigt att vara med dem och att gosa med lillan.

Tågresan var som tågresor för det mesta är. Inte så mycket att berätta om. Det tråkigaste var att jag glömde min mintgröna bräta som jag släpat på hela dagen. Den stod vid bagagehyllorna och jag gick helt sonika av tåget utan den. Tyckte det kändes lite för lättsamt, men reflekterade inte så noga över det. Måste ringa bagageinlämningen imorgon.

Min käre fästman är trött och har gått och lagt sig. Bäst jag gör honom sällskap innan han somnar.


söndag 11 oktober 2009

Hemma

Nog är det höst alltid. Jag och far har varit i stugan och ställt i ordning inför vintern. Det var riktigt kyligt. Pappa frös och ville hem, och jag höll med honom, så vi blev inte jättelångvariga. Det viktigaste blev gjort iallafall.
Utemöblerna är nu ställda i skydd, tomten krattad och taket kontrollerat. Det känns tryggt. Nu behöver jag inte vara orolig för att det ska regna in, vilket jag faktiskt har varit fler än en gång. Man är allt lite ängsligt lagd ibland.
Annars har söndagen bjudit på älgryta med kantareller och potatismos, vaniljglass med hallon och mysig kväll med morbror och far.

Jag både längtar efter att komma hem och tycker det är så skönt att vara hemma. Vad härligt ändå att kunna känna så. Dubbel glädje på något vis. Det är något väldigt fint med att ha två hem.




lördag 10 oktober 2009

Käraste käraste stugan


Bilder från i somras, när jag och pappa la nytt tak på stugan. Det var en ansträngande vecka, men vad kul det var!


Vändag

Så är jag äntligen hemma i mitt Sundsvall. Konstigt hur det är. I samma stund jag kommer hit, känns det som jag inte varit borta mer än några dagar.
Nattåget var underbart. Sovvagnarna idag är inte vad de var för 20 år sedan när jag åkte dem senast. Det var så mysigt och jag sov så bra, att när konduktören väckte mig strax före fyra, ville jag bara ligga kvar och sova några timmar till.

Idag har jag haft en toppenfin vändag. Jag och L har fikat, pratat en massa, vandrat runt på stan och fikat igen. En sån dag man blir glad av, sparar och lever på ett tag.

Att komma till lägenheten var lite konstigt, som det alltid är numera. Konstigt för att det känns lite som att vara tillbaka i tiden. Det är inte mycket kvar i lägenheten, men sängen och köksmöblerna står kvar, så det ser lite ut som ett hem, men ändå inte. Åh min kära lägenhet, jag har tyckt så mycket om att bo i den. Det gör lite ont i mig att den inte ska vara min längre, men livet är ju så.


torsdag 8 oktober 2009

Förlängningssladdar och äppelpaj

Saker föll faktiskt på plats. Så jätteskönt var det. 
Min första kväll på nya jobbet har varit jättebra, och jag känner mig bara positivt inställd. En lättnad verkligen.
Min käre fästman hade, när jag kom hem, håll i er nu för det här är nästan för bra för att vara sant..  han hade; tvättat all tvätt (som var samlad i flera veckor), fixat förlängningssladdar till vardagsrummet och stuvat undan dem så de inte syns, diskat och slutligen bakat äppelpaj! Han är otrolig. Hur har en sån som jag kunnat få det så här bra? Obegripligt.

Nu ska jag knyta mig inför ännu en arbetsdag imorgon. Efter jobbet tar jag sedan nattåget hem till Sundsvall. Ska bli skönt att vara där, fixa lite och träffa kära människor.

Förresten, om någon undrar, jag har inte slutat sticka. Har haft något av en inspirationssvacka bara, men den turkosa saken är snart klar. Då får ni se hur liten och söt den är.


Förvirring

Klockan är några minuter efter nio på morgonen. Klockan tolv idag börjar jag mitt nya jobb. Det ska bli spännande, och lite nervöst är det faktiskt.
Det är så många funderingar i mitt huvud nu. Jag funderar på framtiden och vad som ska hända (med mig). Man kan nog säga, fortfarande, att jag känner mig förvirrad. 
Kanske bäst jag går och tränar en sväng. Saker brukar kunna falla på plats då.


onsdag 7 oktober 2009

Ett år från nu

Lång dag men härlig på många sätt. Fina arbetskamrater har sagt snälla saker, och jag känner mig åter hoppfull inför framtiden. Har ett spännande projekt på gång, som jag sätter ganska stora förhoppningar till. Berättar mer längre fram när fler bitar fallit på plats.
Nu under kvällen har vi varit hos vänner, fikat och pratat. Väldigt trevligt verkligen! Jag är så glad att jag börjar få ett nät av vänner och bekanta även här, i min nya hemstad.

Det är konstigt, när man tänker på det, hur livet förändras och att det går så fort ibland. För ett år sedan skulle jag och fästmannen snart åka utomlands. Vi hade inte bestämt att vi skulle bo tillsammans och definitivt inte att jag skulle flytta till honom. Ett år senare är vi både förlovade, sambor och har i princip nya liv. Iallafall jag som flyttat. Det är spännande och hoppingivande att det är så tycker jag.


tisdag 6 oktober 2009

Varma bad



Jag drömmer om semester. Drinkar på balkongen, långa varma bad, goda frukostar och bara... åh....

Inspiration

Det ordnade upp sig och jag har haft en trevlig kväll på jobbet. En sallad från Tant Grön lyfter vilket sammanhang som helst.
Känner mig lite förvirrad inför mina förändrade arbetsförhållanden, men ser fram emot att det blir jättebra. Det är väl bäst att ha den inställningen. Egentligen känner jag mig mest trött, leds och uttjatad. Har gått in så mycket, för så många olika saker under så lång tid. Vet inte var jag ska hitta inspirationen att satsa igen. Men det gör jag väl.

ELO

Sitter och laddar inför jobbet. Börjar klockan 13, och tänkte innan hinna med ett besök på Kupan (röda korsets second hand). Kan inte säga att jag känner mig supertaggad för att jobba, men det brukar ordna upp sig när jag väl är på plats. 
Nu spelas ELO på radion.... It´s a little thing... it´s a terrible thing to loose... Det spelas alldeles för lite ELO på radion. Haha, att tycka så tyder nog på att man börjar bli äldre.. :S

måndag 5 oktober 2009

Den rosa filten



Jag lovade en bild på den omtalade bäbisfilten. Här är den! Baksidan av filten är en bit av ett vitt, handvävt lakan.

Båda sidor

Måndag idag och förra inlägget skrevs i fredags kväll. Alltså har det hänt en del, som jag inte tänker gå in så nära på nu. Kan lite kort nämna att vi varit på trettioårsfest (där man fick spela både pingis och sjunga singstar), plockat ganska mycket trattkantareller och idag har jag jobbat på min logga och sett en stark film (The reader, se den!). Det var min förlängda helg i en mening. 

Det här med p-piller. Självklart är det bra att de finns, att oplanerade barn slipper födas, att människor slipper gå igenom aborter och att man kan ha sex utan oro för att göra barn...
Men..! Jag tål dem inte. Är det bara jag? Jag blir ett aggressivt monster som inte kan se en smula på diskbänken, utan att frusta och svära över hur jävligt allt är, och hur elaka alla är som vill göra livet jobbigt för mig. Och jag är inte bara arg. När jag inte svär och tjatar, gråter jag över hur olycklig världen ter sig och hur ingen ljusglimt finns. Inga barn blir det, men det finns förmodligen flera orsaker till det.
Vi borde prata mer om hur p-piller påverkar känslor och tankar, istället för att bara de positiva effekterna ska lyftas.

Nu ska jag släcka alla ljus, bädda ner mig med fästmannen och lyssna på "När jag hör din röst" som ljudbok.





fredag 2 oktober 2009

Krans

Jag är begåvad (?) med ett samvete som är alldeles för stort för mig att hantera. Nu låter det som att jag målar upp mig själv som en helig Maria, men det är inte vad jag menar. Även jag är taskig och gör oempatiska saker, det vill jag inte hymla om. Däremot tänker jag väldigt mycket på hur jag behandlar andra, hur andra behandlar mig och även varandra. 
På gott och ont, verkligen. Mest på gott får jag hoppas. Den onda delen är att jag väldigt ofta går och grämer mig för att ha handlat orätt gentemot andra. Det är otroligt påfrestande och nedbrytande i längden. Har en sådan kväll ikväll. Ågren sköljer över mig och jag vet inte hur jag ska sätta stopp. 

Jag försöker mig på en klassisk avledning istället, och berättar lite trevliga saker. Var ute på en lång promenad idag efter jobbet. Gick runt Lysingsbadet och tillbaka. På vägen hem gick jag in i skogen där jag plockade nedflugna ekkvistar. Tänkte göra en krans att hänga på ytterdörren. Just nu ligger dessa kvistar utanför vår dörr, tänkte ta tag i dem imorgon.
Lägger upp en bild när den är klar... om den blir fin vill säga. En till bild som kommer är den på filten. Har lite problem med att föra över bilderna från kameran till datorn, det är därför filtbilden har dröjt. Ska låna min käre fästmans dator, så går det nog bra.


torsdag 1 oktober 2009

Lycka

Hade kunnat skriva mycket om mitt jobb nu. Inte vad jag gör/gjort eller historier om kära patienter, utan om situationen på min arbetsplats och i synnerhet mina arbetsförutsättningar. Kan säga att de förändrats, och att jag inte är nöjd. Mer än så orkar jag inte gå in på det.

Trots detta, är det nog så att jag mår himla bra nu. Jag är glad! Var det igår och i förrgår och även i förra veckan. Eftersom jag inte känt så sedan jag flyttade ner, i princip, är det en smått överväldigande och mycket tydlig känsla. Jag känner lycka, njuter av den och är lite rädd att den ska försvinna. Hoppas du känner likadant.