Krans

Jag är begåvad (?) med ett samvete som är alldeles för stort för mig att hantera. Nu låter det som att jag målar upp mig själv som en helig Maria, men det är inte vad jag menar. Även jag är taskig och gör oempatiska saker, det vill jag inte hymla om. Däremot tänker jag väldigt mycket på hur jag behandlar andra, hur andra behandlar mig och även varandra. 

På gott och ont, verkligen. Mest på gott får jag hoppas. Den onda delen är att jag väldigt ofta går och grämer mig för att ha handlat orätt gentemot andra. Det är otroligt påfrestande och nedbrytande i längden. Har en sådan kväll ikväll. Ågren sköljer över mig och jag vet inte hur jag ska sätta stopp. 

Jag försöker mig på en klassisk avledning istället, och berättar lite trevliga saker. Var ute på en lång promenad idag efter jobbet. Gick runt Lysingsbadet och tillbaka. På vägen hem gick jag in i skogen där jag plockade nedflugna ekkvistar. Tänkte göra en krans att hänga på ytterdörren. Just nu ligger dessa kvistar utanför vår dörr, tänkte ta tag i dem imorgon.

Lägger upp en bild när den är klar... om den blir fin vill säga. En till bild som kommer är den på filten. Har lite problem med att föra över bilderna från kameran till datorn, det är därför filtbilden har dröjt. Ska låna min käre fästmans dator, så går det nog bra.