Vaselin = Råolja

Så här ser det ut hemma hos oss:

I badrumsskåpet

På tvättstället

På skåpet i hallen

Förstår ni vad jag försöker säga? Kanske jag inte är tydlig nog. Så här är det: Jag är beroende av Klöver Vaseline. Beroende och en aning fixerad. Det börjar verkligen gå till överdrift. Som nu. Jag sitter på jobbet, skriver och donar i den tidigare omtalade tablettgarderoben. Vad ligger framför mig på skrivbordet? En burk Klöver Vaseline! Det håller ju inte riktigt, är ju lite väl, skulle man kunna säga.

Jag har gjort lite eftersökningar och läst mig till att Vaselin framställs ur råolja (!). Det hittades först av oljeborrare i mitten av 1800-talet, när vaselinet täppte till rör och ställde till det i deras borrmaskineri. Lätt att förstå, eftersom det är rätt geggigt. Gubbarna som borrade efter olja upptäckte dock att det kunde användas som salva, och smorde förmodligen in sig ganska flitigt eftersom det fanns nära till hands. Det Vaselin vi köper i butik är samma som dessa gubbar använde, men det har behandlats för att få rätt lukt, färg och konsistens.

Mitt omhuldade Klöver Vaseline görs alltså av samma produkt som den bensin vi tankar bilen med, och den olja vi häller i våra motorer. Så där har jag, trädkramaren, år efter år suttit på tåget och smort in läpparna med ordentliga klickar Klöver Vaseline. Miljövinsten har försvunnit någonstans mellan tågkupén och den gula plåtburken, och jag har inte fattat något. Ironiskt kan man tycka.