Just i detta nu är det visning av min lägenhet. Tre intressenter! Inte illa. Bäst hittills helt klart. Mäklaren ringer när visningen varit, så kanske jag kan rapportera här direkt hur det gick :)
Min blogg heter ju en rät en avig. Jag hade tanken att den skulle handla ganska mycket om stickning, och mycket om andra saker.
Stickningen har hamnat lite vid sidan av. Orättvist av mig. För att något rätta till det kan jag berätta att jag håller på med ett nytt projekt nu. En halsduk i röttorange garn. Garnet skiftar i många nyanser.
Tror den blir vacker.
Brukar ta fram stickningen ibland när jag har rast på jobbet. Idag satt tre gubbar i personalrummet. Och jag. Något trevande tog jag min stickväska och satte mig vid dem i soffan. Tyckte det kändes aningen genant att sätta mig och sticka i detta macholäger, så jag var nog lite rosa om kinderna när jag sakta plockade upp mitt garn och mina stickor.
- Jag riskerar nog att framstå som lite präktig nu, sa jag.
Gubbarna skrattade och började prata om gamla tider.
- Jag kommer ihåg på gamla norra, sa en av gubbarna. Där fick vi högar med lakan, som vi om nätterna skulle sy, eller ja brodera, avdelningsnummer på.
- Hehe, gjorde ni det då? en annan gubbe
- Nej nej, vi gjorde annat.. hehe...
(Vi på psyk vet vad de gjorde istället för att brodera.)
Men ni..., jag har fått ett bud!!
1 kommentar:
Man håller ju tummarna och inte skall du vara generad för att framstå som präktig. Det är en högtstående och mycket underskattad egenskap. De som eventuellt har invändningar mot detta är mentalt kvar i 90-talet som var en följd av 80-talet. Vi vinner nog mera på att fokusera på nuet och framtiden än det som redan har varit.
Skicka en kommentar