En sak som är bra med mig är att jag är väldigt bra på att bli glad för inte så mycket. De här kamraterna till exempel, som nyligen bestämt sig för att stanna en stund nere i hamnen, gör mig jätteglad. Vet inte varför riktigt. Kanske för att de känns så genuint välmenade och ger platsen en värme den inte hade innan. Jag klappar gärna lite på hunden, och sätter mig bredvid katten en stund.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar