Konsten att vara snäll

Jag var på något som heter etikens dag idag med jobbet. Vi var tre stycken från min avdelning som fick lyssna till två bra föreläsare; Ove Wikström och (min idol sedan några år) Stefan Einhorn! Det är Stefan på bilden. Han talade om konsten att vara snäll och visdom, bland annat. Jag som läst hans snäll-bok säkert fem gånger, fick en välbehövlig påminnelse och en massa inspiration. Han säger många kloka saker, den mannen, och vi från avdelningen hade en del intressanta diskussioner över kaffet i pausen. Man har allt att tjäna på att vara snäll.

Ur Lövsus i moll-Skogslängtan av Maria Wine

"Det finns en skog som jag kallar för min

Jag har en önskan att denna skog någon gång ska kalla mig för sin"

Halvhjärtad

Å gud jag är så trött på att vara trött. Vill bli pigg igen, gå ut på långpromenader och sitta länge med vänner på Tant Anki. Just nu känner jag mig som en halv johanna som visserligen försöker, men inte riktigt gör saker helhjärtat. För att jag inte är riktigt är med i matchen. Snart släpper det hoppas jag. Visst gör det?

Håller fortfarande

.. men lite skum video

Kantarellpaj och slowmusik

Igår hade jag en riktigt vilodag, och eftersom jag de senaste veckorna känt mig mer som en urvriden disktrasa än något annat, var det sköönt. Först åkte jag hem till morbror. Framför hans vedspis kan man verkligen ladda upp sig. Dessutom hade han lagat kantarellpaj i den där spisen. Man kan laga nästan vad som helst i en vedspis, och det blir fasen gott varje gång. Är det dessutom kantarellpaj kan det ju liksom inte bli fel. Sedan på kvällen gick jag och och Linn på konsert i GA-kyrkan, Slowmusik kallades det, och var fantastiskt fint. Vi tände ljus och tänkte efter, som var själva idén. Jag måste försöka göra sånt mer. Men trevlig helg på er!

Jag och världens finaste tjej

Otäcka drömmar

Det springer möss i väggar och tak där jag sover. Ibland kan jag vakna på natten och tro att de springer på golvet alldeles vid mig. Väldigt obehagligt. Så i natt drömde jag sjukaste drömmen på länge och det är väldigt otrevligt också att jag minns den så tydligt fortfarande kvällen efter. Med risk för att ni tycker jag verkar läskig berättar jag den. Det var så här; jag hade i drömmen kommit på bästa sättet att få mössen att försvinna, och det var att.... steka en mus levande. Vitsen med detta var att den skulle skrika i hemska plågor och därmed skrämma alla andra möss låångt bort. Så jag gjorde detta på spisen här hos far, och bilden av den där stackars musen ser jag fortfarande. Till mitt försvar vill jag säga att det för första var en dröm, och att jag i drömmen hade någon slags fin tanke att de andra skulle fly, istället för att hamna i råttfällor. Men fasen vad obehagligt. Kanske onödigt att jag berättade men nu är det gjort. I natt hoppas jag på vackra drömmar.